Jesu likelser

 I dag var det dags för ett att analysera Jesu liknelser. Jag skrev följande på tavlan:

• Dramatisera liknelsen
• Gör en kristen tolkning
• Gör en annan tolkning

Sedan delades ni in i grupper. Jag gjorde grupperna. Ni satt och förberedde er i cirka 45 minuter innan det var dags för redovisningar. Först att redovisa var gruppen som hade liknelsen om den förlorade sonen

De hade gjort en dramatisering som var trogen bibeltexten. Mark och Mario spelade de två sönerna och fadern omväxlande och Mikaela agerade berättare. Dramatiseringen var välgjord och både underhållande och dramatik. Alla spelade sina roller väl. 

Den kristna tolkningen som gruppen gjorde var att vi alltid måste förlåta. Människor kan ha gjort dåliga saker mot oss flera saker, men vi måste alltid förlåta oavsett vad vi tycker om de dåliga sakerna. Vi kan inte ta bort de dåliga sakerna som någon har gjort, men vi kan förlåta. Vi ska kunna förlåta i alla fall. 

Nästa grupp hade liknelsen om den barmhärtige samariten.Det var Levi, Kattis och Viktor. De spelade upp en moderna version av liknelsen, med en tiggare som satt vid svampen på Stureplan i Stockholm och tiggde. Flera personer gick förbi med till slut var det en kvinna som gav pengar. Kattis sade också att denna kvinna senare hjälpte tiggaren att få ett jobb också. Levi pratade om liknelsen och sade att samariern i ursprungsberättelsen hjälper den misshandlade prästen i flera dagar. Nu för tiden brukar många inte tycka att ansvaret sträcker sig så långt. Om vi ser någon misshandlad ligga på gatan ringer vi (förhoppningsvis) 112, och efter de 1-20 minuter det tar för ambulans att komma på plats, lämnar vi den skadade och händelsen bakom oss. Mark inflikade att det har med det moderna samhället som vi bor i att göra. Samhället tar ansvar för den skadade på ett annat sätt än på Jesu tid. Vi som individer behöver inte ta det ansvaret. 

Den sista gruppen hade liknelsen om det förlorade fåret. De spelade också upp en modern version där tre frälsta lyckas omvända en icke-frälst. De berättade att deras tolkning var att det inte är någon idé att "preaching to the choir". De som är redan frälsta är det ingen idé att predika för. 99 frälsta kräver inte den uppmärksamheten från herden, med det är det förlorade fåret som behöver hjälp och vägledning för att hitta tillbaka till flocken. Vi drog tillsammans paralleller till modern tid och talade om facebook. Många har vänner som man tycker likadant som i många frågor, och att skriva ett inlägg i någon från ger ofta gillanden, hurrarop och bifall. Man talar till likatänkande och försöker övertyga sig själv om att man tänker rätt. Men man kanske inte alls vill ha kommentarer från oliktänkande, de kanske man har tagit bort.